Free from all you’re meant to be.

Killing Bono.

Killing Bono var väl ingen höjdare. Den var helt okej och väldigt rolig på vissa ställen, men inte direkt en "Wow!"-film. Men en sak som jag fastnade för var musiken. Speciellt Where We Want To Be, som är den klimatiska, Don't Stop Believing-aktiga, power låten.

Jag vet inte varför men jag har en förkärlek till musik som gjorts speciellt till filmer som handlar om band. Det är något som jag finner väldigt charmigt i de där smått töntiga låtarna. PoP! Goes My Heart, sjungen av Hugh Grant från filmen Music and Lyrics, låg till och med tvåa som mest spelade låten på min spotifylista där ett tag.

Det är inget jag är speciellt stolt över, eller skyltar med. Men jag anser att jag har tillräckligt cool musiksmak annars för att kunna erkänna sådant här och inte framstå som världens tönt. Eller ja, cool vet jag inte om andra tycker att den är, men jag gör i alla fall det.

Här har ni i alla fall Where We Want To Be. Lyssna, och sedan får ni döma mig hur mycket ni vill.

Grammatik.

Det där vill jag också göra på Ben Barnes, den snygga jäkeln.

Tog åt? Min grammatik är inte vad den en gång var. Självklart menade jag "gick åt" i mitt förra inlägg. Det GICK åt mycket mjölk. Tokiga, gamla Bea, tänker jag, medan jag håller mig för magen och skrattar gott åt mitt lilla grammatiska felsteg.

Vet ni förresten vem Hannas roligaste vän är? Jag. Hon skrev det själv, här. Det är ett ansvar jag är redo och tillräckligt begåvad för att mantla. För vi alla vet att jag är hilarious. Och bara för att bevisa det, här är ett skämt:

- Do you want to hear a joke about a pizza?
- Yeah, sure.
- Nevermind. It's too cheesy...

Jag förstår att ni är imponerade. Det är jag varje dag.

Killing Bono.

Jag och mamma begav oss ut på en promenad idag, medan det fortfarande är fint väder. Imorgon skulle det bli kallt och vara det i några dagar, så man måste ju passa på. Jag höll fan på att dö, det var så jävla varmt! Fy fan, jag trodde jag skulle kollapsa under vägen. Lyckligtvis överlevde jag, men det tog åt väldigt mycket mjölk för att släcka törsten efteråt.

Nu ska jag se Killing Bono. Den verkar rolig, så jag har lite höga förväntningar.

Tacos snart!

Well, if you want to say yes, say yes. And if you want to say no, say no.

Idag är en lyckans dag! Varför? Tre ord - tacos till middag. Det blir inte så mycket bättre än så.

Eller ja, det var ett ganska ljuvt ögonblick när jag slog mitt förra rekord i Bubble Spinner. Över 11 000 poäng. Jag är så jävla bra!

Här har ni en låt av Yusuf Islam, föredetta Cat Stevens. Visste ni att han är halvsvensk och har bott i Sverige? Lite roligt och onödigt fakta, så här på en onsdag.

This road will never end.

River Phoenix

My Own Private Idaho. Jag är inte helt säker på vad jag har sett, men jag gillar det. Väldigt surrealistisk på vissa ställen. Väldigt fin på andra.

River Phoenix är så otroligt vacker.

It's so easy to laugh. It's so easy to hate.

My Own Private Idaho.

Jag vet inte riktigt hur jag lyckas, men tydligen så gör jag det. Jag smörjde in mig i solskyddskräm med faktorn 30. Man ska minst använda faktor 15 för att man inte ska bränna sig eller att solens UV-strålar ska skada huden. Så jag använder alltså dubbelt så hög. Ändå, efter mindre än en kvart i solen, är min rygg illröd. Det är inte menat att jag ska sola överhuvudtaget.

Men nu ska jag luta mig tillbaka och titta på film. Jag har Howl, Y Tu Mamá También och My Own Private Idaho på datorn, och snart har jag Outsiders också. Så jag har en hel del att ta mig igenom om jag ska se alla ikväll.

(Jag har även första säsongen av Gossip Girl, men det är inte lika coolt som de andra filmerna. Men man får gilla töntiga saker också.)

Y Tu Mamá También får bli en annan gång för, för den är på spanska och hade inga undertexter fastän det stod att den skulle ha det. Lögnare!

Du drömmer om något fint, jag ser dig småle.

Idag var jag vid Kroppkärrsjön med mamma och tog mitt första dopp för i år. Det var otroligt kallt först, men sedan vande man ganska snabbt och då blev det riktigt härligt. Mamma ville dock inte doppa sig, hon nöjde sig med att stå med fötterna i vattnet och hålla min handduk. Den fegisen.

Om det är lika fint väder idag, så ska vi fara dit igen. Då kanske jag till och med får lite färg, även om jag har sedan länge accepterat det faktum att jag inte blir brun.

Men hoppet är det sista som dör.

Här har ni en vacker sång, sjungen av Fred Åkerström. Mycket finare än originalet av Tom Paxton.

Don Draper.

 

Jag klippte håret idag. Det blev en page. Fast inte Amelie-page som jag hade tänkt mig, för jag hade ingen skrivare så jag kunde skriva ut en bild och ta med mig. Så jag sa bara "klipp page och klipp den som du tycker blir snyggast." och den blev faktiskt helt okej.

Nu har jag säsong två av Mad Men och det gör mig barnsligt glad. Så nu ska jag sluta sitta vid internet och dregla över sjukt mycket 60-tal istället. Don Draper är min drömkarl - om man bortser från otroheten, det konstanta drickandet och rökningen och det faktum att han inte vill berätta någonting om sig själv. But boy, does he look fantastic in a suit!

Misfits.

Alla som har tänkt se Misfits, och inte vill ha en stor spoiler för sista avsnittet i första säsongen, borde inte titta på det här klippet.

Det var bara ett så fint gjort klipp, och jag grät under det här avsnittet, så jag ville lägga upp den på bloggen.

Between the trees and pond you put your hand in mine. Said, “Time has bridled us both but I remember you, too”.

Den här sången är helt fantastiskt vacker. Men det är alla av Iron & Wines låtar.

Imorgon ska jag och mamma fara och klippa oss och det blir till att klippa av håret igen. Inte så kort som jag hade förut, men i en kort page, så att det inte ser helknäppt ut när jag sparar ut det. Jag vill ha det ungefär som Amelie Poulain, fast utan den väldigt korta luggen.

Jag hoppas att de inte säger att mitt hår är så slitet att de måste ta bort allt. Då gråter jag nog, fastän det bara är hår och det växer ut igen.

Håller tummarna.

Howl.

Sånt här får en att önska att man var kär i någon.

... Även om låten handlar om ett brustet hjärta.

Dance, dance, dance, dance, dance to the radio.

Om ni lyssnar på videon så får ni höra den råa kraften av Joy Division när de spelar Transmission live.

Jag har sett klart andra säsongen av Misfits och tredje kommer inte ut förrän i november. Det är väldigt frustrerande. Men jag har i alla fall Dead Like Me kvar att titta på, även om den har förlorat lite av sin charm när jag blivit så fast vid Misfits.

I-landsproblemen är ju de jobbigaste av dem alla.

Men det visste vi redan.

The ground beneath my feet and the air I breathe were maybe that something that we'll never believe.

Iwan Rheon.

Iwan Rheon. Den mannen ska jag gifta mig med. Jag ska gå emot det faktum att jag inte någonsin vill gifta mig och faktiskt gifta mig med honom.

Anledning? Hans karaktär i Misfits lyssnar på Echo and the Bunnymen, (anledning nog egentligen) han är musiker på riktigt (lyssnade på honom innan jag ens hade sett Misfits), han kan kymriska som låter som ett fantastiskt hitta på språk, och sedan tror jag att han till och med kan vara blekare än mig, vilket gör honom förtjänt av ett diplom och en medalj.

I ett avsnitt säger en av karaktärerna, Nathan, att "he's like a handsome shark!", och när man ser det där ansiktet, kan man verkligen argumentera emot?

We have fucked up bigger and better than any generation that came before us. We were so beautiful.

Misfits.

 

Jag har hittat en ny favoritserie. Den heter Misfits och är en brittisk serie som handlar om ett gäng ungdomar som begått brott och nu måste avtjäna samhällstjänst. Medan de är ute och jobbar så kommer det ett stort åskmoln som träffar dem, vilket ger dem superkrafter.

Det låter väldigt konstigt, jag vet. Men den är helt fantastisk, och jag ägnat nästan hela dagen åt säsong ett och har nu kommit till tredje avsnittet i säsong två.

Min favoritscen i första säsongen är i allra sista avsnittet när en av karaktärerna, Nathan, står på taket på en byggnad och pistolhotar en kvinna som har hjärntvättat alla ungdomar att sluta dricka och ta droger. Nathan försöker få henne att ändra tillbaka dem och håller det här talet:

Den här är också ganska rolig, när Nathan måste låtsas vara en av de omvända ungdomarna.

När man är arbetslös.

Screw this crap, I've had it! I ain't no mr. Cool. I'm a pig, I'm a dog, so excuse me if I drool.

Det här är nog en av mina nya favoritlåtar just nu. Den och El Scorcho.

Skellefteå.

Jag hoppas att folk som befinner sig i Skellefteå blir glada när jag berättar att jag kommer att fara dit inom kort.

Jag kommer vara framme den 4 juli för att fira min kära syster som fyller 21, och sedan kommer jag stanna där fram tills den 11 juli.

För jag blir i alla fall lite glad.

One final, final round, 'cause time means nothing.

Jag bestämde mig för att baka smulpaj som belöning till mig och mamma som kånkat hem en cykel vars bakhjul helt stannat och vägrade att rulla. Först fick vi inte ut blåbären ut frysen för att de frostat fast, och när vi väl fick ut dem så visar det sig att det är svarta vinbär. Det tog ett tag innan jag fattade att det var vinbär också. "Jävlar, vilka mutantblåbär!", hann jag tänka.

Sedan när den väl var i ugnen, så har smulorna för mycket margarin i sig, så de försvann nästan helt. Så det var bara att ta ut den och hälla över nya smulor. Och eftersom jag inte orkade tina bären, sa mamma åt mig att hälla potatismjöl över dem för att de inte skulle mosa ihop helt, men jag tror det fick pajen att smaka lite konstigt. För det gjorde den.

Men vaniljvispen var god i alla fall.

We all know you're soft, 'cause we've seen you dancing.

Jag har märkt att det är otroligt många österrikare som läser min blogg. De motsvarar ungefär två tredjedelar av de läsare jag hade på min gamla blogg. Så se på videon (Bill Haverchuck från Freaks and Geeks) och så tänker ni att jag dansar sådär istället. Så glad blir jag.

Vielen Dank, alle Österreicher, die mein Blog lesen.

My name is Jorma, motherfucker, the sensitive one.

Lollo länkade den här till mig på facebook, och jag blev alldeles varm i hjärtat. Awesometown är stället där jag vill leva mitt liv.

Jag och mamma är ju kattvakt nu under veckan. Katten heter Pricken och har en halv mustasch. Han är världens mysigaste, och han ser så gammal och vis ut. Men jag tycker så synd om honom, som måste vara ensam i lägenheten med bara jag och mamma på besök någon timme morgon och kväll. Pricken vill ju så gärna ha sällskap och någon att sova bredvid under natten.

Jag önskar lite att han var min katt.

Pack my bag and let's get moving, 'cause I'm bound to drift a while.

Man i uniform.

Jag har en diskussion med Monika över msn om män i uniformer. Jag tycker inte det är så himla sexigt, om jag får vara helt ärlig. Det känns lite som ett tvång det där, att tycka att män i uniformer är sexigt. Det är som en tyst bestämmelse att alla tjejer (eller alla som attraheras av killar) ska bli lite dum i huvudet varje gång de ser en uniformsklädd man gå förbi. Knäppt.

I alla fall så pratade jag och Monika om det nyss och hon tycker att uniformerna som användes under andra världskriget var sexigt, men det kan jag inte hålla med. Byxorna är enorma! Och fladdriga! Nä, då är Navy uniformerna mycket sexigare. An Officer and a Gentleman, säger jag bara.

Så nu får ni läsare avgöra vilket som är sexigast av dessa två:

Den här (mitt val) uniformen.

eller

Den här (Monikas val) uniformen.

(Lägg märke till att min uniformklädda man är Richard Gere, och att han sitter på en motorcykel. Grr!)

Jag ska avsluta med att säga att vi lyckas enas om att män med linne och byxor med hängslena hängandes är snyggt det med. Så jag tänker inte vara högfärdig om min uniform vinner. Bara lite.

Oh trouble can't you see you're eating my heart away, and there's nothing much left of me

Harold and Maude.

Jag påbörjade ju en filmlista på min gamla blogg, där jag skulle lista filmer efter olika punkter. Om ni har läst den förut så kommer ni säkert ihåg detta. Den blev aldrig helt avslutad, med bara tre punkter kvar. Så jag tänkte ta tillfället i akt och avsluta den nu, med alla punkter på en och samma gång. 

28 - Favourite movie from your favourite director. 

Edward Scissorhands av Tim Burton är ju för härlig. Jag har sett den flera, flera gånger och gråter lika mycket i slutet. "Hold me"-stunden får mig att rysa i hela kroppen. Fruktansvärt vacker film av en helt otrolig regissör. 

29 - A movie from your childhood. 

Ninja Kids hette den på svenska, men originaltiteln är 3 Ninjas. Jag såg den här filmen tusentals gånger och älskade den lika mycket varje gång. "Rocky loves Emily. Rocky loves Emily!". Har ni inte sett den så har ni inte haft en riktig barndom. 

30 - Your favorite movie of all time. 

Jag har fruktat den här punkten ända sedan jag började beta av den här listan. Den är för slutgiltig, för viktig för att bara bestämma sig för en film man tycker om. Hur ska jag någonsin kunna välja ut EN film när det finns så otroligt många fantastiska filmer? Men, livet handlar om att ta svåra beslut, så här kommer det. Min favoritfilm of all time är Harold and Maude av Hal Ashby. Den är vacker, excentrisk, rolig, originell och sorglig. Den har fantastiska karaktärer, skådespelare, manus, musik, kinematografi, regi - ALLT! Om det någonsin funnits en film som berört mig så djupt som Harold and Maude.  

Come share my dream, 'couse reality sucks.

Jag är ensam hemma i lägenheten och till skillnad från många ungdomar så är det inget jag uppskattar. Jag blir rädd, paranoid, ångestfylld och ensam. Om en mördare eller slavhandlare skulle bryta sig in, så skulle jag inte ha en chans emot dem ensam. Jag är inte stark. Eller modig. Eller uppfinningsrik som Macaulay Culkin i Ensam Hemma. Jag skulle troligen dö av rädsla.

För ett tag sedan så hördes det två smällar i hallen, jag sitter i sovrummet, och jag tror att det kan vara något farligt. Eller posten. Men mest troligt något väldigt farligt och livshotande. Så jag vågar mig inte ut ur sovrummet, utan det får mamma upptäcka för sig själv när hon kommer hem från jobbet.

Vissa av er kanske tycker det är taskigt av mig, men jag kallar det för starka överlevnadsinstinkter. Jag har dem, och Bear Grills har dem.

You’re my lady.

Vars fan hamna glittret?!

Vad ledsen jag blir. Jag råkade slå på webcamen istället för att klicka upp internetuppkopplarmokagängen och såg hur fint min skjorta glittrade. Det var egentligen inte riktigt glitter, tråkigt nog, utan camen som blir lite konstig och skapar miljontals små vita streck på vissa områden. Jag tog snabbt ett kort, därav min pedofilblick, (bara för er, kära läsare, bara för er) och sparade den. Men när jag sedan laddade upp den till bloggen så försvann allt glitter. Det var ju lite synd.

Men ni fick en sannerligen sexig bild istället. Jag menar, kolla in den månskäreformade påsen under ögat, näsan likt Michael Jacksons egna, den totala avsaknaden av en hals och de breda mansaxlarna. Oh la la, säger jag bara!

Imorgon ska jag hjälpa mamma ta hand om hennes jobbarkompis katt. Han är en blandning av norsk skogskatt och nåt annat, och jag anar att jag kommer bli kär. Men det är aldrig ömsesidigt, mutter och mummel. Sedan ska mamma färga mitt hår.

Nu ska jag titta på Freaks and Geeks och bli ännu mer förälskad i Nick Andopolis. Och om någon någonsin skulle göra så här mot mig så skulle mitt hjärta tillhöra honom för alltid!

The dance is tomorrow. She's a cheerleader, you've seen Star Wars 27 times. You do the math.

Freaks and Geeks.

Jag har fastnat helt för serien Freaks and Geeks. Så fantastiskt underbar! Jag satt och såg den tills halv fyra på morgonen igår kväll, sedan fick jag tvinga mig själv att inte se ett till avsnitt. Serien handlar om ett gäng ungdomar i ett high school på 80-talet, som är delade i två grupper, freaks och geeks. Freaks är pundare, Lindsay Weir är den nyaste medlemmen medan hennes bror Sam är still going strong medlem i geeks.

Jag fattar inte varför serier som sådana här läggs ner efter bara någon säsong, medan betydligt sämre får pågå hur länge som helst. Jävla tittarsiffror, säger jag bara.

And we will lie like river stones, rolling only where it takes us.

Glad i hatten.

Är inte regn helt fantastiskt? För ett tag sedan så öste det ner och jag kände hur varm jag blev i hjärtat. Nu har det tyvärr slutat att ösa, men jag hoppas att det kommer tillbaka. Regn kan vara ett av det finaste som finns.

Jag känner mig kreativ idag, så jag ska försöka mig på att skriva lite för det har jag inte gjort på hur länge som helst. Och jag känner mig så fasligt kärleksfull också. Är någon sugen på en kram, så är jag mer än villig att bjuda på en just idag. Jag har mycket kärlek att ge.

När jag tittar på Florence + The Machine så får jag en sådan fruktansvärd lust att färga håret alldeles rött rött rött. När jag nämnde hennafärg för mamma, så tittade hon på mig med en väldigt skeptisk blick. Jag tror inte hon tycker att jag skulle passa i det. Men jag är less tråkfärgen jag har nu, och jag vill ha mer färg i mitt liv. Rött är min nya favoritfärg just nu.

På tal om inget alls så får The Decemberists mig att gråta en liten skvätt för att de är så himla vackra  och gör sådan fantastisk musik. Lyssna och berörs.

7 simple rules for life in hiding,

 
1. Never trust a cop in a rain coat
2. Beware of enthusiasm and of love, each is temporary and quick to sway
3. When asked if you care about the worlds problems, look deep into the eyes of he who asks, he will not ask you again.
4 & 5. Never give your real name, and if told to look at yourself, never look.
6. Never do or say anything that the person standing in front of you cannot understand.
7. Never create anything, it will be misinterpreted, it will chain you and follow you the rest of your life, it will never change.

Det här är för dom som aldrig kom fram till andra sidan drömmen.

Fontän i en park i Skellefteå.

Jag var ju, som jag skrev förut, på arbetsförmedlingen igår. Det var inget speciellt, jag fick bara fylla i ett formulär och lämna in det, sedan fick jag en mapp med information och berättat för mig att jag ska tillbaka den 29 juni för ett möte.

När jag pratade med min syster i telefonen imorse, så gick hon in på arbetsförmedlingens hemsida och kollade efter jobb i Karlstad. Hon hittade ett jobb som försäljare inom The Draft, där man inte behövde tidigare erfarenheten, så det funderar jag på att söka till. Man behövde i princip bara vara glad för att få jobbet. Jag skulle säga att jag är ganska glad.

Jag är lite kär I Eldkvarns låt Full för kärlekens skull. Den är fasligt underbar.

And under the boughs unbowed, all clothed in the snowy shroud. She had no heart so hardened.

En lite ledsen ros.

Arbetsförmedligen idag. Samuel ska bara vakna.

The Decemberists gör mig väldigt varm i hjärtat.

What were the words I meant to say before you left, when I could see your breath lead to where you're going to?

The Decemberists.

 Det blev inte att fara in till stan idag, utan det blev bara IKEA för att köpa en hylla till mina böcker och galgar till mina kläder. Det känns som om det bara är på IKEA där man kan köpa sådant, i nytt skick, och det fortfarande kostar under 200 kr.

Imorgon ska jag och Samuel in till Arbetsförmedligen för att, förhoppningsvis, skaffa jobb. Jag hoppas på antingen ett jobb där jag får jobba bland böcker eller musik. Fast när man bara gått en studieförberedande linje så nöjer man sig med lite vad som helst.

The Decemberists nya album The King is Dead kommer snart infinna sig i min dator. Det gör mig väldigt glad. January Hymn är så fasligt fin att jag ryser och spelar den om och om igen.

Pitter patter goes my heart.

Norrland genom en backspegel.

Nu är min tid på gymnasiet över. Det känns väldigt overkligt och knäppt och spännande och ledsamt och pirrigt och en massa annat. Att fara från Norrland känns jättekonstigt och lite exalterande. Att lämna kvar mina vänner känns bara hemskt. Jag hoppas ni förstår hur mycket jag saknar er redan.

Imorgon ska jag packa upp allt och sedan fara in till stan och kolla runt lite. Nu var det länge sedan jag var i Karlstad, och jag har saknat staden lite. Plus att det kanske är bra om jag hittar det mesta i och med att jag ska bo här i ett år.

Pitter patter goes my heart är mitt favoritljud just nu. Allt ljud som Broken Social Scene gör är mitt favoritljud.

We're creatures of the wind.

Parken i Skellefteå.

Idag har jag tillsammans med de andra i klassen klätt vår skrinda som vi ska åka i, efter att vi tagit studenten imorgon. Den är charmig. Medan vi klädde den så svärmade myggen runtom oss, så nu har jag tusen miljoner myggbett på benen. Men jag antar att det är sådant som hör sommaren till.

Det är så mycket känslor nu, kring studenten och flytten. Jag är vartannat glad och vartannat ledsen. Jag vet att jag har sagt det förut, men jag måste bara få det ur mig. Annars finns risken att jag bryter ihop och gråter mer än nödvändigt. Men jag måste komma ihåg att jag aldrig kommer att få uppleva något annorlunda om jag inte far till nya ställen, även om det är svårt att ta steget.

Klockan är tjugo över ett på morgonen, och jag borde egentligen sova. Jag ska upp tidigt för att göra mig i ordning, duscha, sminka mig, fixa håret och klä på mig. Det är en jävla massa arbete med att ta studenten.

Är det dåligt att jag inte har någon som helst koll på tiderna imorgon, förutom att vi ska vara i kyrkan klockan tolv?

Här är en helt fantastisk låt.

Paper heart.

Den här pojken är så lillgammal och fin. Han har mycket kärlek att ge.

I threw all my belongings into a garbage bag and out into the worldness I did roam.

Lägenheten är jättetom nu. Och väldigt ren.

Min syster ska boka vår resa till England idag, nu när hon fått skatteåterbäringen. Jag är väldigt, väldigt lycklig över detta. Det är ett väldans mycket pirr i magen vid tanken på att jag snart är i London.

Jag lyssnar på Daniel Johnston och är lite ledsen och lite glad på samma gång.

Tell me, baby, where did I go wrong?

Imorgon ska jag och mamma packa, ge bort och slänga det som finns i min lägenhet. Det är väldigt bitterljuvt. Lägenheten är så ful och liten, men den har varit min i tre år, genom hela gymnasiet, och jag har lärt mig att älska den fastän jag hatar den. Min lilla bunker.

Efter fredag kommer jag aldrig kunna klaga att den är liten, trängas när jag har folk på besök, gå fem steg från sängen för att ta mig till köket, dammsuga hela golvet på tre minuter, få en chock av det kalla golvet varje gång jag är barfota eller förundras över hur tapeterna bara blir fulare och fulare ju mer man tittar på dem.

Det är så mycket jag vill säga dig, fina bunker, men jag antar att mina ord inte är nog för att beskriva. Men det är en blandning av kärlek och avsky. Mest kärlek. Bara för att du var min.

Jag kommer sakna dig så väldigt mycket.

Jag ska dansa fastän hjärtat brister.

Husvägg i Skellefteå.

Sitter hemma hos Markus, Angelica och Robin där vi ska äta mat, dricka och spela spel. Det ska bli fasligt roligt.

Idag var jag på bröllop där jag fick agera brudtärna. Min uppgift blev att hjälpa bruden att fixa sig, lämna över ringarna och ta väldigt många kort på brudparet. När det var dags att kasta buketten så var det jag som lyckades fånga den. Dock så planerar jag inte på att någonsin gifta mig, så dem blev lite slösad på mig. När den kom seglandes i luften, så träffade stjälken mig just ovanför ögonbrynet. Men jag såg det som en tävling, och jag vann! Det är det enda som betyder något. Det, och att brudparet är lyckliga, förstås.

Grattis Sverige på nationaldagen!

I missed the ark, but I could've sworn you'd wait for me.

Jag har upptäckt ett nytt band som det blev kärlek vid första lyssningen med. Helt fantastiska. Så nu kommer jag över deras album på ett väldigt kreativt och miljövänligt sätt.

Min mamma är här nu och jag är löjligt glad. Just nu ligger hon och snarkar i sängen bredvid, medan jag sitter vid datorn och har musik i hörlurarna. Kvinnan skrämde skiten ur mig nu under kvällen. Jag frågade om hon kommit ihåg att ta med sig min studentmössa, eftersom den hade skickats till Karlstad. Hon tittar på mig, slår näven i bordet och berättar att den hade hon helt glömt bort. Jag tittar på henne med tefatsögon och frågade om hon var allvarlig. När hon sedan skrattade och sa att hon bara lurades, så blev tvungen till att slå på henne lite som lurades på det där sättet, sedan sa jag åt henne att hon kunde fara hem.

En kompis till mig ska gifta sig och jag ska vara brudtärna. Det ser jag väldigt mycket framemot, och jag känner mig jättehedrad att hon ville att jag skulle vara brudtärna. Jag far imorgon till Österjörn, sover över hos moster och sedan på måndag morgon skjutsar mamma in mig till Jörn för vigseln. Det ska bli väldigt fint. Det är mitt allra första bröllop som jag är på.

I can stretch my arms so far, but I can't reach to hug you.

Videon skall icket ses om man har något emot falsksång. Men om du uppskattar charmig falsksång med väldigt finurlig och fin text, så rekommenderar jag den.

Jag gick längs Kanalgatan nu ikväll, och fick syn på ett par på en cykel, varav mannen skjutsade kvinnan på paket hållaren. Kvinnan satt med båda benen åt vänster och lutade sig mot mannens rygg, samtidigt som hon såg helt slut ut.

Det där måste vara kärlek, tänkte jag, att skjutsa någon när de är trötta. Det var väldigt fint.

Mor och min broder Samuel är framme i Skellefteå vid ungefär 19.00 imorgon (idag, hon är efter midnatt) och jag är så väldigt glad över det!

They're in love. Where am I?

Nicole

Det är lite otroligt att det äntligen är juni. Jag är ingen vintermänniska överhuvudtaget, och eftersom majoriteten av året är kallt, så känns det lite magiskt när det faktiskt är grönt ute och man kan gå runt i bara klänning. Jag är nog aldrig så lycklig resten av året som jag är under sommaren.

Jag har väldigt goda nyheter som gör mig extra glad. Det första är att min fina mamma kommer hit snart. Jag har saknat henne så fruktansvärt mycket, det var snart ett år sedan jag träffade henne sist. Och de andra goda nyheterna är att min bror Robert troligtvis kommer att ta med sig min lilla älskling Nicole upp till Skellefteå samma dag som min student, vilket betyder att jag kan ta med henne till Karlstad direkt, istället för att behöva vänta tills han kommer ner till Karlstad. Och det var inte ens säkert att han kunde komma ner och hälsa på, så då hade jag kanske inte fått ha Nicole hos mig, och med tanke på att jag ska flytta till England nästa år så vill jag att Nicole ska bo hos mig innan jag far.

 

Will you build an igloo house so we can fall apart?

Jag börjar utveckla en förälskelse till Charlyne Yi, som är en skådespelare, komiker och musiker. Så nu sitter jag och lyssnar på hennes musik på youtube, och önskar att jag kunde göra likadan musik som hon. Men ack, jag är inte musikaliskt begåvad. Om ni har lyssnat på videon som jag lagt upp, så tänker ni säkert att hon inte direkt är musikaliskt begåvad och att jag är konstig som påstår det. Men lyssna på känslan, hur fin den blir på grund av att hon inte riktigt kan sjunga rent. Jag är helt såld.

Idag begav jag mig mot Brännan för att spela volleyboll med klassen. Det visade sig sedan att de enda som orkade dra sig dit var jag, Monika, Lollo, Stina, Anna och Nettan, varav Anna och Nettan gav upp efter ett tag. Men vi andra höll ut och spelade tre matcher mot några andra som hade kommit dit för att spela. Jag har nu skador, och jag tror jag sträckte magmusklerna (för sådana har jag verkligen) när jag skulle sträcka mig och slå till bollen. Men allt för en vinst!

Jag sa till Lollo när hon fick ont att "Smärta går över, en vinst är för alltid!", så jag tänkte inte förlora. (Nu känns det inte mer än rätt att påpeka att jag är sämst på sporter och inte engagerar mig så himla mycket egentligen, men jag vinner helst)

Love you either way I find. Can I call you mine?

 

8 mm.

Åh, Arrested Development, vad jag älskar dig! Nu ska jag poppa popcorn och titta på andra säsongen tills mina ögon blöder och jag svimmar på grund av sömnbrist.

8 mm av Yann Tiersen är min nya sommarlåt. Så himla vacker, det skär nästan lite i hjärtat.

Fortsätt när jag fallit tungt.

 

Det är maskeradfest hos Cissi i min klass ikväll, men jag ska vara så väldigt tråkig och inte fara. Jag känner mig inte på humör för fest, och då känns det väldigt onödigt att jag ska sitta och vara tråkig och dra ner energin för de andra som faktiskt känner sig på festhumör.

Jag köpte ett refillkort idag på 100 kr, så att jag ska kunna höra av mig till folk när det behövs, och när jag kommer hem så knappar jag in koden, trycker på grön lur, lägger mobilen på magen och börjar knappa på datorn istället. Efter ett tag tog jag upp mobilen och var på väg att ringa till 454 för att skaffa gratissms, då ser jag att det står att koden inte var giltig. Jag har skrivit *120* istället för *125*. Så jag gjorde om det, och skrev rätt den här gången, men då kom det upp att koden redan blivit använd en gång och att jag ska kontakta kundtjänst. Hur fan ska jag kunna det om jag inte har pengar på mobilen, era as?!

Så då gick alltså 100 kr rakt ner i sjön...